När krisen kommer behövs läraren

Publicerat 1 juni 2022

Oavsett kris behövs skolan och de senaste åren har kriser avlöst varandra. Innan Coronapandemin avslutats utlöses kriget i Ukraina. En månad senare blir två lärare mördade av en elev på en skola i Malmö och ovanpå det har vi ett ständigt miljöhot. Lärare behöver utbildning i krishantering för förebyggande syfte. Oavsett vilken kris så berörs skolan.

Tidigare fick elever information om kriserna genom dagstidningar och linjär TV idag dyker de upp hela tiden, överallt i en rasande fart. Källorna är osorterade och det krävs kunskap om källkritik för att veta vad som är relevant information. Eleven blir serverad bilder på krig, våldsbrott och andra kriser i sin telefon dagligen. Detta skrämmer barn. Eleverna behöver hjälp att tolka informationen och det börjar i skolan. Oron och frågorna eleverna har tar de med sig in i klassrummet. Skolan bör fungera som ett forum där dessa frågorna får ta plats. Både att hantera kriserna känslomässigt men också att förstå innebörden.

Hoten har ökat direkt mot lärare och elever. Under 2000-talet skedde det elva våldsattacker mot skolor, åtta personer dog och flertalet har skadats. Innan 2000-talet skedde det i genomsnitt knappt ett våldsbrott i decenniet. Aida Alvinius är docent i ledarskap vid Försvarshögskolan och forskar på hur skolan drabbas av kriser. Hon menar på att skolan står i frontlinjen när det inträffar en kris. Det är ett förändrat läge där skolan behöver vänja sig vid att hantera olika former av kriser.

Så kan skolor förbereda sig på kris
1. Öva innan. Forskning visar att övning ger både bättre krishantering och återhämtning efter en kris.

2. Inrätta en krisstab med tydliga roller som kan leda arbetet vid en krissituation.

3. Våga fatta obekväma beslut som till exempel att larma om en elev visar aggressiva tendenser.

4. Var beredd på känslomässigt arbete under lång tid sedan den akuta krisen är över.

Källa: Aida Alvinius, Försvarshögskolan

Medvetenheten om att skolan är en viktigt aktör gällande krishantering bör öka och krishantering bör ingå i lärarutbildningen. Att vara förberedd gör att hela kedjan från akut kris till hantering av återhämtning blir enklare. Skolan får aldrig kännas som en otrygg plats, vilket kan bli en konsekvens av att läraren inte är tillräckligt utbildad inom ämnet. Att en skola har inövade rutiner kan också göra att våldsbrott undviks. Vid alla knivattacker som skedde 2014 hade människor på skolan lagt märke till gärningsmannen innan dådet skett. En gemensam faktor är att ingen varnat då de varit rädda att göra fel. Om man lär ut det till hela skolan så flyttas ansvaret från enskild individ till skolan som institut vilket gör att alla vet hur de ska agera innan skadan är skedd. Det behövs också praktisk krishantering i form av mat, vatten och mediciner om de som är på skolan behöver stängas in av olika anledningar.

En lång och lågintensiv kris var metoo-rörelsen. metoo har en direkt koppling till skolans arbete inom jämställdhet och skolans värdegrund. Det har visat sig i efterhand att vissa skolor inte alls pratade om metoo. Hur ska strukturer förändras om skolan inte pratar om det eller lär ut om orättvisorna? Resultaten kan vara att elever vänder sig till information som inte är korrekta och därmed får fel eller skrämmande information.

Om Skribenten:

Emmy Ottosson

Jag är kommunikatör på KKM-gruppen. Jag arbetar främst som skribent och med conent. Mitt mål och intresse ligger i att skriva om och diskutera samtidsrelevanta ämnen.


Källa till texten:
https://www.forskning.se/2022/05/06/larare-krishantering