Stjärnförsöket – elever mäter ljusföroreningar tillsammans med forskare!

Publicerat 1 okt 2020

Under 2019 och i början av 2020 gav sig skolelever, lärare, scoutgrupper, astronomer och nyfikna privatpersoner ut för att räkna stjärnor på natthimlen. Syftet var att hjälpa forskare att testa en ny metod för att mäta ljusföroreningar, enligt principen att ju fler stjärnor du ser på natthimlen, desto mindre ljusföroreningar. Projektet gick under namnet Stjärnförsöket och engagerade tusentals deltagare i Sverige och en handfull andra länder.

Ljusföroreningar är ett växande problem världen över. Fler och fler människor i världen bor på ställen med mycket ljus nattetid. Det konstgjorda ljuset från gatubelysning, skyltfönster och byggnader lyser upp himlen och gör stjärnorna osynliga. Det ständiga nattljuset skapar även stora problem för djur och natur. Forskning visar att nattljuset påverkar djurs biologiska klocka, dygnsrytm, orienteringsförmåga och beteende. Det har i sin tur effekter på växter, samspelet mellan arter och till och med hela ekosystem. Forskare har också visat att en alltför upplyst nattmiljö kan försämra människors hälsa.

Vanligen mäts ljusföroreningar med avancerad teknisk utrustning, till exempel satelliter. I Stjärnförsöket ville vi testa en enklare “low-tech” metod. För att genomföra mätningarna behövdes bara en kompass och ett ett papprör med en gradskiva på. Varje deltagare räknade antalet stjärnor hen såg genom röret, i nio förutbestämda riktningar, 45 grader från horisonten. Observationerna rapporterades sedan in i appen Stjärnförsöket eller via webben och deltagaren fick direkt reda på hur ljusförorenad mätplatsen var.

Drygt 900 observationer över hela Sverige rapporterades in. Vid 17 procent av dessa var ljusföroreningarna så stora att deltagarna inte kunde se någon stjärna alls på himlen. Vid observationer där deltagarna kunde se stjärnor räknade de till i genomsnitt 454 stjärnor över hela natthimlen. Det motsvarar bara den ljusstarkaste tiondelen av alla stjärnor på himlen. Men variationen var stor: På vissa ställen, ofta inne i större städer, kunde deltagarna inte se några stjärnor alls, medan de på andra håll, ofta ute på landet, kunde se desto fler.

En jämförelse mellan resultaten från Stjärnförsöket och från andra studier, som använt andra metoder för att mäta ljusföroreningar, visar att man kommer fram till ungefär samma resultat. Det betyder att den enkla metod som användes i Stjärnförsöket fungerar bra för att mäta ljusföroreningar. Det här kan vara viktigt för att i framtiden hitta billiga, enkla och tillförlitliga mätmetoder.

Stjärnförsöket

Stjärnförsöket visade sig vara ett projekt som inte bara uppskattades av lärare och elever, utan även av scoutkårer runtom i Sverige. Kombinationen av utomhusaktiviteter kvällstid, samarbete kompisar emellan och miljöfrågor tilltalade många scoutgrupper. Jag var själv ute med Örby scoutkår i Södra Stockholm några kylslagna kvällar i februari 2019 när de genomförde sina observationer. Övningarna gav upphov till många intressanta diskussioner om miljö, städer och landsbygd, forskning och astronomi.

Stjärnförsöket var ForskarFredags massexperiment 2019. ForskarFredag är en nationell vetenskapsfestival som lockar tusentals deltagare till aktiviteter över hela Sverige. Som en del av ForskarFredag genomförs varje år ett medborgarforskningsprojekt där skolklasser, föreningar och privatpersoner kan delta i riktig forskning tillsammans med forskare. Forskningsämnet varierar från år till år och har hittills handlat om nyckelpigor, artificiell intelligens (AI), anslagstavlor, klimatförändringar, kylskåpstemperatur, riskuppfattningar, digital källkritik och klassrumsmiljön.

2020 års massexperiment heter Svinnkollen och handlar om en viktig och aktuell hållbarhetsfråga: Hur kan vi minska matsvinnet? Forskare kommer att testa ett nytt, smart sätt att minska matsvinn i svenska skolor. Och de behöver hjälp från Sveriges lärare och elever under hösten. Läs mer och anmäl gärna din klass på svinnkollen.se.

2021 års massexperiment, Bostadsförsöket, handlar om hur anpassade våra bostäder är för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Deltagare kommer att hjälpa forskare vid Lunds universitet att kartlägga bostäders tillgänglighet och hinder som försvårar för personer med funktionsnedsättningar. Projektet genomförs hösten 2021. Håll utkik efter uppdaterad information på ForskarFredag.se!

Jag hoppas att du och dina elever tar chansen att vara med och forska på riktigt i ForskarFredags massexperiment! Det ger tillfälle att prata om intressanta forskningsfrågor, som matsvinn och hållbar samhällsutveckling, men även om vad forskning är, hur den går till och vad man gör som forskare.

Om du vill läsa mer om resultaten från Stjärnförsöket så kan du ta del av den populärvetenskapliga rapporten här.

Vänliga hälsningar,

Martin Bergman

Om Stjärnförsöket:

Stjärnförsöket var ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet (VA), Nationellt resurscentrum för fysik, Lunds universitet, Högskolan Kristianstad, Rymdstyrelsen, Svenska Astronomiska Sällskapet, Umevatoriet och Vetenskapens hus.

Om skribenten:

Martin Bergman är utredare på ideella föreningen Vetenskap & Allmänhet (VA), i Stockholm. Föreningen har till syfte att främja dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare. Medlemmar är ett 100-tal organisationer, myndigheter, företag och föreningar. Dessutom finns individuella medlemmar. Se även www.v-a.se