Vad ska du bli när du blir stor?

Publicerat 12 april 2018

Det sägs att 65% av dagens barn kommer att arbeta med arbeten som inte existerar idag. (https://www.huffingtonpost.ca/craig-and-marc-kielburger/future-job-market_b_16687862.html) Men vad innebär det för skolan? Hur ska vi skapa samhällsmedborgare som är redo att anta utmaningarna på en arbetsmarknad som inte existerar idag?

Om någon hade berättat för mig när jag växte upp att i framtiden kommer man att kunna leva på att spela framför hundra tusentals tittare på något som heter Youtube så hade jag inte trott dem. Men idag har till exempel Felix Kjellberg, mer känd som Pewdiepie, ca 60 miljoner följare som tittar på när han spelar olika spel och kommenterar dem. Han är en så kallad ”influencer” som är ett helt nytt yrke där man som ”internet-kändis” kan influera sina följare till att göra val eller konsumera specifika produkter.

Även om alla inte kan bli influencers, så visar det på att yrken som vi absolut inte trodde skulle kunna vara en möjlighet förr skapar stora möjligheter idag. Nya yrken är väldigt viktigt eftersom många gamla yrken kommer att sluta existera. I och med att automationen blir större och större i samhället blir även många yrken som utförts av människor överflödiga. Frågan är hur en skola som format samhällsmedborgare efter behovet av ett industrisamhälle ska forma medborgare för ett digitaliserad post-industriellt samhällsbehov.

Flera tänker att programmering i skolan är framtiden och att dessa kunskaper kommer att generera större möjligheter på en framtida arbetsmarknad. Kunskap kring programmering skapar förutsättningar att förstå den digitaliserade värld som skapas nu. Genom att förstå programmering kan vi påverka och vara med och skapa framtidens samhälle. Eleverna kan få ett källkritiskt förhållningssätt till en värld där algoritmer styr vår sociala- och massmediekonsumtion.

Vad ska du bli när du blir stor?

Men i en värld där artificiell intelligens och automation börjar bli vardag är kreativitet en viktig faktor. Skolan behöver låta eleverna arbeta utifrån ämnesöverskridande kreativa processer och inte mot ett förutbestämt resultat, det vill säga rätt eller fel. Fokus bör ligga på en process som hela tiden bedöms och analyseras av eleverna själva utifrån förmågor och kunskap de lär sig. Skolan skapar förutsättningar för elever att våga arbeta med problemlösning utan att vara oroliga för att misslyckas. Då skapas lust till att lära eftersom det finns utrymme för nyfikenhet och fantasi. När eleverna kan fokusera på en kreativ process blir det enklare för dem att uttrycka sig muntligt och skriftligt eftersom de inte är låsta i en struktur av ständig förväntan att ”svara och göra rätt”. Genom att arbeta utifrån kreativa processer formas elever till arbetstagare som är agila vilket innebär att de är redo att anpassa sig till olika förutsättningar och samarbeten. På så sätt formar elever egenskaper och förmågor som gör dem redo för morgondagens arbetsmarknad.

Men det innebär att skolan måste bli mer kreativ och varierad. Där har skolan mycket att lära sig från till exempel spel och spelifiering. Mer om det och hur en kreativ ämnesöverskridande process kan se ut i nästa blogginlägg.

Om skribenten:

Felix Gyllenstig Serrao arbetar som förstelärare inom IKT på en mångkulturell skola i Göteborg, men har även arbetat en längre tid i en särskild undervisningsgrupp med elever med bland annat neuropsykiatriska funktionshinder. Han nominerades till Guldäpplet 2016 och 2017. Han bloggar och föreläser som Spelläraren som har uppmärksammats av TV, radio och tidningar. Felix är författare av boken Minecraft som pedagogiskt verktyg.

Felix Gyllenstig Serrao