Existerar gratisluncher?

Publicerat 6 mars 2017

Under mina ungdomsår spenderade jag mycket tid i ett politiskt ungdomsförbund. Det var på den tiden när friskolor fortfarande var något mycket ovanligt utanför storstäderna och det fortfarande var vanligt att skolor och kommuner satsade väsentliga summor på läromedel. Innan nittiotalskrisen på allvar drog in över svensk skola.

Jag minns fortfarande första gången vi i ett sammanhang diskuterade om en stockholmsskola skulle få reklamskyltar, eller ännu värre, hur det skulle bli om företag eller organisationer fick producera sina egna läromedel! Vi var så klart övertygade om att så inte kunde bli fallet.

Mycket har hänt sedan dess.

Den värld vi lärare jobbar i idag är så långt från den värld som jag i min ungdom såg framför mig. Möjligheten att få kvalitativa läromedel är högst varierande. Har man tur jobbar man hos en huvudman som satsar mycket, har man oturen så saknas pengar (en bra sammanställning finns här). En omöjlig sits för många lärare som vill jobba med kvalitativt material i sin undervisning.

Här kommer de fria läromedlen in. På nätet vimlar det av gratis material som idag fyller de luckor som nu uppstått. Jag jobbar själv med en sajt som fungerar som någon form av fri lärresurs (https://mikaelsskola.se) och många lärare gör samma sak.

Det finns också ett flertal sajter för just fria läromedel. Här uppstår dock ett litet problem. Uttrycket There’s no such thing as a free lunch blir högaktuellt. För visst finns det bra gratis material på nätet. Professionellt, kvalitativt och oftast sakligt underbyggda. Samtidigt går det inte att komma ifrån att de organisationer som delar med sig av gratis material självfallet har en agenda. Det är ju inte en slump att Svenskt näringsliv producerar skolmaterial om ekonomi eller att LO producerar skolmaterial om Den svenska modellen.

Innebär det att materialet är dåligt? Inte per automatik.

Innebär det att man inte bör använda materialet? Det beror väl på.

För att använda ett material som kommer från en eller annan intressesfär ställer krav på eftertanke och urvalsförmåga hos lärare. Det går inte bara att använda ett material för att det är fritt, vi måste också tänka på vem avsändaren är och faktiskt se till att ha koll på innehållet.

Samtidigt skapar dagens situation förutsättningar som inte funnits tidigare. För nog är det alldeles förträffligt, i alla fall för mig som lärare i samhällskunskap, att kunna lyfta fram material från olika aktörer. Som visar olika sidors syn på en fråga, som kan belysa de olika perspektiven, som ger möjligheten att faktiskt applicera ett källkritiskt perspektiv min egen undervisning, på det material jag använder. Varför inte använda både Svenskt näringsliv och LO när det är dags för samhällsekonomi?

Många menar att det inte finns någon fri lunch. Kanske har de rätt.

Om skribenten:

Mikael Bruér

Legitimerad lärare för grundskola och gymnasium i SO-ämnen. Jag har jobbat som lärare i 15 år, på såväl högstadium som gymnasium. För närvarande undervisar jag  på Fagrabäckskolans högstadium i Växjö, en mångfacetterad skola med stor spridning på eleverna, från miljonprogram till miljonvilla.

Som yrkesman triggas jag av ämnesutvecklingen och möjligheten att vara med och forma framtiden. Mina ämnen är en stor del av den privata sfären där såväl samhällsfrågor som historiska frågor är en del. Möjligheten att driva och utveckla mina ämnen och ämnesundervisning ligger mig mycket varmt om hjärtat, särskilt eftersom det i förlängningen kommer gynna mina elever.