Nadim Ghazale har 17 års erfarenhet som polis men är idag verksamhetschef på Nattvandring.nu. Vi fick möjligheten att fråga några frågor om hur läget ser ut gällande gängkriminaliteten och hur vi alla kan hjälpas åt för att förändra det kritiska läget.
Nadim om gängkriminaliteten
Vad är det som har eskalerat?
Situationen som har eskalerat är våldsanvändningen som är totalt hänsynslös och som har kommit lägre ner i åldrarna. Gängkriminalitet har alltid funnits i olika skepnader men de senaste 5-6 åren har varit präglade av extremt våld, extremt våld i offentlig miljö och med stor risk för att en helt utomstående person skadas. Det är väl den stora skillnaden.
Hur många är kopplade till gängkriminalitet idag?
Enligt polisens officiella uppgifter är det ca 14 000 personer som bedöms vara aktiva i kriminella nätverk och ytterligare 48 000 bedöms ha koppling till kriminella nätverk. Det som är viktigt att komma ihåg är att vi är så marinerade i ordet gängkriminalitet att allt och alla är nu potentiella gärningspersoner och mördare. Det som är viktigt att komma ihåg i detta samtalet är att alla inte är mördare utan det kan vara någon som levererar en väska från punkt a till punkt b åt ett gäng med ett högt våldskapital.
Tycker du vi får en rättvis bild av läget genom media?
Ska jag vara ärlig så tycker jag både och. Jag tycker att pressen gör sitt jobb genom att rapportera men det pressen också gör är att de profiterar på klick och läsning på ämnet. Vilket har en allmännyttig funktion men eftersom de profiterar på det och det är ett ämne där många är intresserade gör att pressen driver frågan och tar det från olika vinklar.
Hur kommer det sig att yngre och yngre personer kopplas till gängkriminalitet?
Det är en komplicerad fråga men det kortaste svaret jag kan ge är att vi idag har unga som växer upp med riktigt dåliga förhållanden, med det som vi pratar om som riskbeteende och riskfaktorer. De unga växer upp med dåliga förutsättningar, utan förebilder, låg moral, en glorifiering av gängkultur och utan framtidstro. Sammantaget är det många unga människor som är i riskzon och med bristen på att de hamnar rätt gör att de kan plockas upp av andra. Det saknas regler och ramar hemma. Då kommer gängkriminella och erbjuder en gemenskap, ekonomisk och fysisk trygghet och de erbjuder knivskarpa gränser. Det blir väldigt tydligt för de unga vad som gäller. Plus att de får snabba pengar och det blir en väg till en karriär i en värld där de kanske känner sig mer hemma än i övriga samhället. Jag tror inte att straffmyndighet eller straff är något de tar i beaktning.
I olika dokumentärer och i media tas det upp att det blir vanligare att barn från familjer som inte lever i socioekonomisk utsatthet också dras med i gängkriminalitet, är det så och vad beror isåfall det på?
Ja men det stämmer, det är barn som har anammat den totala gangsterkulturen. Alltså kulturen kring det kriminella beteendet. Det finns en glorifierad bild av det livet. Det är ingenting som jag har märkt men det är kollegor till mig som har vittnat om det och jag har ingen anledning till att misstro det. Jag skulle säga att det är mer ett storstadsfenomen men det är absolut något att vara vaksam på.
Generellt existerar gängkriminalitet över hela landet. Narkotika, vapen och gängkriminalitet finns i alla delar av Sverige.
Vilka tydliga tecken kan man se på ett riskbeteende?
Det första tydliga tecknet är pengaflödet, vart går pengarna? Annars är det ett förändrat umgänge eller en förändrad hygien. En förändrad hygien är ett tydligt tecken på ett narkotikamissbruk vilket också är lätt att upptäcka.
Vad kan samhället i stort göra för att förebygga?
Den stora massan medborgare måste inse att man behöver spela den rollen man gör. Vilka umgås barnen med? Vilka pratar de med online? Skolhälsan måste omedelbart förstärkas för är det någonting som är eftersatt förutom den allmänna vuxennärvaron så är det skolhälsan och det är viktigt att barn och unga fångas upp tidigt. Vi behöver opinionsbilda oss och arbeta tillsammans. Man behöver också engagera sig i sitt lokalsamhälle och försöka bidra där man redan finns. Man får se efter varandras barn. Har barnet hela kläder på sig? Har barnet duschat? Har barnet ätit, varför har det kanske inte ätit? Behöver man göra en orosanmälan? Man behöver ta ett ökat ansvar. Som vuxen i samhället behöver man agera och existera i det offentliga rummet som en god förebild. Sträck ut en hand och fråga hur någon har det. Man behöver kliva utanför sin comfort zone för att spela den preventiva rollen. Det är inte medborgarna som ska lösa gängkriminalitetsproblematiken utan de ska verka långt innan barnen ens är påtänkta gängkriminella.
Intervju och artikel skriven av Emmy Ottosson, redaktör Gratis i skolan
Foto: Maria Östlin