Nyheter / nyheter

Ungdomsfokus 2025 visar på en generation som vågar känna, söka hjälp och hoppas.

Den nya rapporten Ungdomsfokus 2025, framtagen av Rasmussen Analys och Konungens stiftelse Ungt ledarskap, tecknar en komplex men hoppfull bild av dagens unga. Studien bygger på svar från drygt 1 000 personer mellan 15 och 29 år och visar hur ungas värderingar, mående och framtidstro förändrats under ett decennium av kriser.

Hur kan man stötta de allra yngsta barnens språkutveckling i förskolan – redan från ettårsåldern?
Ett nytt forskningsprojekt från Stockholms universitet och Järva stadsdelsförvaltning visar att små barn lär sig nya ord och begrepp när vuxna vågar samtala med dem på riktigt, lyssna in och utmana språket – utan att förenkla för mycket.

Digitala vanor i klassrummet
Statens medieråds rapport Ungar & medier 2025 visar tydligt att medier är en central del av barns och ungas liv. Sociala medier, spel och digitala plattformar påverkar inte bara fritiden utan också skola, lärande och relationer. För lärare och mentorer innebär detta att elevernas digitala vardag är en viktig del av helhetsbilden i skolan.

När något oförutsett händer – en naturkatastrof, störningar i infrastrukturen eller även i extrema fall krig – blir skolans och förskolans förmåga att fortsätta fungera avgörande för tryggheten hos barn, elever och personal.

En ny studie från Göteborgs universitet visar att elevers kroppsuppfattning påverkar deras första betyg i Idrott och hälsa. Flickor som känner kroppsmissnöje eller oro över sitt utseende tenderar att få lägre betyg – medan elever som har en positiv tro på sin fysiska förmåga oftare får högre betyg.

Hur påverkar ungdomars hjärnor deras beteende i klassrummet? Forskning visar att förståelsen för impulsivitet kan hjälpa lärare att förebygga riskbeteenden och stärka relationerna med elever.

Att använda data i undervisningen har potentialen att avsevärt förbättra skolans kvalitet och skapa en mer individanpassad utbildning. Genom att analysera data om elevers prestationer, frånvaro och lärandemiljö kan skolor vidta effektiva åtgärder för att stötta elever i behov. Men trots att forskning om datadrivna metoder i skolan har pågått i decennier, finns det fortfarande hinder som gör det svårt för skolor att fullt ut utnyttja potentialen i datan.

En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp när skolarbetet känns för svårt. Detta är ett tydligt resultat från Skolverkets senaste enkätundersökning "Attityder till skolan", som pekar på en fortsatt brist på adekvat stöd för många elever. Trots att denna fråga har varit en del av den offentliga diskussionen under flera år, kvarstår problemet och det verkar inte som att alla elever får det stöd de har rätt till. Det är en allvarlig fråga som påverkar både elever och lärare i skolans lärandemiljö.

AI som privatlärare, fallgropar och framtidens digitala lärande

I det avslutande avsnittet av Lär-Med-AI:s utbildningsserie får vi en både inspirerande och viktig genomgång av hur ChatGPT fungerar som en digital privatlärare – men också vilka risker och etiska utmaningar som uppstår när artificiell intelligens får en större roll i vår vardag. Vill du använda AI på ett smart sätt i undervisningen, eller för att förbättra ditt eget lärande? Då är detta ett avsnitt du inte vill missa.

Kollegialt lärande har blivit ett centralt begrepp inom svensk skola och syftar till att lärare gemensamt ska utveckla sin undervisning för att skapa bättre läranderesultat. Men trots satsningar på detta arbetssätt finns det utmaningar som hindrar lärare från att verkligen dra nytta av varandras kunskap. En studie vid Örebro universitet visar att djupt rotade vanor gör det svårt att få till ett systematiskt och forskningsbaserat kollegialt lärande.