När skolresultat påverkar måendet – en påminnelse till skolans profession

När elever halkar efter kan det påverka måendet

Forskningen visar att elever som har svårt att nå kunskapsmålen oftare rapporterar symtom på psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet, oro och stress. För många elever är skolan en central arena där självkänsla och framtidstro formas. När upplevelsen av att inte lyckas i skolarbetet återkommer kan det påverka både motivation och självbild.

Samtidigt är sambandet komplext. Elever som redan mår dåligt kan få svårare att koncentrera sig och prestera i skolan. På så sätt kan svårigheter i skolarbetet och psykiskt mående förstärka varandra över tid.

Lärare möter ofta signalerna först

I många fall är det i undervisningen som de första signalerna blir synliga. Det kan handla om elever som tappar motivationen, får svårare att hänga med i undervisningen, eller vars resultat gradvis försämras. Ibland kan även ökad frånvaro eller förändrat beteende vara tecken på att något inte fungerar.

Här blir lärarens roll central. Genom den dagliga kontakten med eleverna finns ofta möjlighet att uppmärksamma förändringar tidigt. När sådana signaler fångas upp i tid ökar också möjligheten att sätta in stöd innan svårigheterna växer sig större.

Stöd behöver ofta handla om både undervisning och mående

När en elev har svårt att nå målen handlar lösningen sällan om en enda insats. Ofta behöver stödinsatser handla både om undervisning och om elevens situation i stort. Pedagogiska anpassningar, tydliga strukturer och undervisning som ger möjlighet att lyckas kan göra stor skillnad.

Samtidigt behöver skolan se elevens situation ur ett bredare perspektiv. Skolsvårigheter kan ha många orsaker – allt från stress och psykisk ohälsa till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller faktorer utanför skolan.

Ett gemensamt ansvar i skolan

Forskningen påminner om något som många i skolan redan arbetar utifrån: att lärande och hälsa hänger ihop. När undervisning, elevhälsa och skolledning samverkar ökar möjligheterna att skapa en lärmiljö där fler elever får förutsättningar att lyckas.

För lärare kan det handla om att fortsätta uppmärksamma de elever som riskerar att halka efter – och att tillsammans med kollegor och elevhälsoteam arbeta för att stöd sätts in tidigt. Små insatser i rätt tid kan ibland göra stor skillnad, både för elevens lärande och för hur eleven mår.

Källor
https://www.forskning.se/2025/03/06/lagpresterande-elever-mar-allt-samre/
https://www.forskning.se/amne/skola/
https://www.forskning.se/amne/psykisk-halsa/