Förskolans läroplan – en tydlig guide för dig som jobbar i förskolan

 

I den här guiden går vi igenom förskolans läroplan på ett enkelt och konkret sätt. Med hjälp av vardagsnära exempel visar vi hur läroplanen kan fungera som ett stöd i det dagliga arbetet – inte som ett krångligt dokument vid sidan av.

 

Vad är förskolans läroplan?

Förskolans läroplan är ett styrdokument som beskriver förskolans uppdrag, värdegrund och mål. Den heter Lpfö 18 och gäller för alla förskolor i Sverige, oavsett huvudman.

Läroplanen beskriver vad barn ska få möjlighet att utveckla i förskolan, men inte exakt hur arbetet ska gå till. Det betyder att ni som arbetar i förskolan har ett professionellt handlingsutrymme att anpassa undervisning, aktiviteter och arbetssätt efter barngruppens behov och intressen.

I vardagen kan läroplanen fungera som ett gemensamt stöd när ni till exempel planerar verksamheten, reflekterar i arbetslaget eller pratar om kvalitet och utveckling.

 

Varför finns förskolans läroplan?

Förskolans läroplan finns för att alla barn ska få tillgång till en likvärdig förskola, oavsett var de bor eller vilken förskola de går i. Den tydliggör förskolans uppdrag och barnens rätt till omsorg, utveckling och lärande.

Läroplanen är också ett stöd för pedagoger. I stället för att varje förskola eller arbetslag ska tolka uppdraget helt på egen hand, finns läroplanen som en gemensam riktning att utgå ifrån.

I praktiken kan det till exempel innebära:

• att arbetslaget har ett gemensamt språk för att prata om undervisning,
• att nya kollegor lättare kommer in i uppdraget,
• eller att ni kan förklara för vårdnadshavare varför ni arbetar på ett visst sätt.

 

Förskolans uppdrag – i korthet

Förskolans uppdrag handlar om helheten kring barnets utveckling. I läroplanen betonas att omsorg, utveckling och lärande hör ihop och sker samtidigt – varje dag.

 

Omsorg, utveckling och lärande hänger ihop

I förskolan sker lärande i många små ögonblick. Det kan handla om språkutveckling när ni samtalar under måltiden, eller matematiskt tänkande när barnen räknar hur många som är närvarande.

Även rutiner som påklädning, vila och samling är tillfällen där barn utvecklar samspel, självständighet och trygghet – samtidigt som de lär tillsammans med andra.

 

Barns inflytande och delaktighet

Barn ska ges möjlighet att påverka sin vardag i förskolan. Det innebär att deras åsikter, frågor och intressen tas på allvar.

I praktiken kan det handla om att:

• barnen får välja material till en aktivitet,
• deras idéer påverkar hur en lek eller ett projekt utvecklas,
• eller att planeringen anpassas efter vad barnen visar nyfikenhet kring.

 

Samarbete med hemmet

Förskolan och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för barnens välbefinnande. Det kan till exempel handla om att dela med sig av vad barnen arbetar med just nu, eller att ta tillvara vårdnadshavares kunskap om sina barn.

 

Vad styr förskolans läroplan i praktiken?

Även om läroplanen inte alltid syns tydligt i vardagen, påverkar den mycket av det arbete som görs i förskolan.

 

Planering av undervisning och aktiviteter

Undervisning i förskolan utgår ofta från barnens intressen och erfarenheter. Om barnen till exempel visar nyfikenhet på insekter på gården kan undervisningen handla om att undersöka, samtala, rita, läsa böcker eller dokumentera det ni ser – utan att det blir en traditionell lektion.

 

Utformning av lärmiljöer

Läroplanen påverkar också hur miljöerna i förskolan utformas. Material som är tillgängligt för barnen, rum som bjuder in till lek och utforskande samt variation mellan lugna och mer aktiva miljöer är exempel på hur läroplanens intentioner kan ta form.

 

Uppföljning och reflektion

När verksamheten följs upp och dokumenteras är fokus på att utveckla undervisningen, inte att bedöma enskilda barn. Dokumentationen kan till exempel användas för att se vad som engagerar barnen och hur verksamheten kan utvecklas vidare.

 

Exempel: så kan förskolans läroplan se ut i praktiken

Förskolans läroplan kan ibland kännas abstrakt. Här är några exempel på hur innehållet i läroplanen kan omsättas i vardagen – genom enkla aktiviteter som många förskolor redan arbetar med.

 

Språk och kommunikation

Läroplanens intention: Barn ska ges möjlighet att utveckla sitt språk och sin kommunikation.

I praktiken kan det innebära:
Att ta tillvara samtal som uppstår naturligt under dagen.

Exempel på aktivitet:
Vid lunchen samtalar ni om maten – var den kommer ifrån, hur den smakar och vad barnen tycker. Barnen får berätta, ställa frågor och lyssna på varandra, vilket stärker både språk och samspel.

 

Barns inflytande

Läroplanens intention: Barn ska ges möjlighet att påverka sin vardag i förskolan.

I praktiken kan det innebära:
Att barnens intressen får styra delar av undervisningen.

Exempel på aktivitet:
Om flera barn visar intresse för bygglek kan ni tillsammans skapa en byggstation där barnen själva får välja material, prova olika lösningar och samarbeta kring sina konstruktioner.

 

Natur, miljö och hållbar utveckling

Läroplanens intention: Barn ska utveckla förståelse för naturen och vår omgivning.

I praktiken kan det innebära:
Att uppmärksamma naturen i barnens närmiljö.

Exempel på aktivitet:
Under utevistelsen samlar ni löv, pinnar och stenar som sedan används i skapande eller sorteringslekar. Samtalen kan handla om årstider, förändringar i naturen och hur vi tar hand om vår miljö.

 

Matematiskt tänkande

Läroplanens intention: Barn ska ges möjlighet att utveckla förståelse för matematiska begrepp.

I praktiken kan det innebära:
Att matematik vävs in i vardagliga situationer.

Exempel på aktivitet:
När barnen klär på sig räknar ni tillsammans hur många vantar som behövs, jämför storlek på skor eller pratar om begrepp som fler, färre, stor och liten.

 

Vanliga frågor om förskolans läroplan

Måste man följa förskolans läroplan exakt?
Ja, läroplanen ska följas, men den ger stort utrymme för tolkning. Det är målen som är viktiga – inte att alla arbetar på samma sätt.

Är undervisning i förskolan samma sak som skola?
Nej. Undervisning i förskolan sker genom lek, samtal, utforskande och vardagliga situationer – inte genom prov eller prestation.

Ska alla barn nå samma mål?
Nej. Målen är mål för verksamheten, inte för det enskilda barnet. Barn utvecklas i olika takt och på olika sätt.

Hur mycket ska man dokumentera?
Läroplanen anger inte hur mycket eller hur dokumentation ska göras. Dokumentationen används för att utveckla verksamheten, inte för att bedöma barn.

 

Förskolans läroplan som stöd – inte som stress

Förskolans läroplan är tänkt att fungera som ett stöd i det dagliga arbetet, inte som en källa till stress. Den ska hjälpa till att sätta ord på det arbete som redan görs och ge riktning framåt.

När läroplanen används som ett gemensamt underlag för samtal och reflektion i arbetslaget blir den ofta mer avlastande än betungande. Då blir den ett verktyg för samsyn, snarare än något som ska bockas av.

 

Vill du läsa mer?

Vill du fördjupa dig ytterligare finns mer information hos Skolverket, där du kan läsa den fullständiga läroplanen för förskolan (Lpfö 18) och ta del av förklarande stödmaterial.

> Här hittar du material för förskolan

 

 

I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.