Metod för bättre studiero testas i svenska klassrum

 

Ett klassrumsverktyg snarare än en individinsats

Metoden som testats heter Good Behavior Game, ofta kallad Höjaspelet i Sverige. Den har använts internationellt under lång tid, men är relativt ny i svenska klassrum. Till skillnad från många andra arbetssätt är detta inte ett stöd riktat till enskilda elever, utan ett strukturerat sätt att arbeta med hela klassen.

Grundidén är enkel. Klassen delas in i mindre lag och arbetar mot gemensamma mål kopplade till studiero. Fokus ligger på att tydliggöra vilka beteenden som underlättar undervisningen, till exempel att lyssna vid genomgångar, arbeta lugnt eller följa gemensamma instruktioner.

 

Så används metoden i undervisningen

Good Behavior Game används under avgränsade delar av lektionen, ofta 10–20 minuter åt gången. Läraren väljer i förväg vilka regler som ska gälla under just den perioden. Reglerna är få, konkreta och välkända för eleverna.

Under tiden spelet pågår får lagen poäng om reglerna bryts, men fokus ligger inte på tillsägelser utan på att skapa struktur och förutsägbarhet. När tiden är slut får de lag som klarat målen positiv återkoppling i form av enkla, gemensamma belöningar. Det handlar inte om priser eller individuella belöningar, utan om sådant som stärker gruppen och motivationen.

Metoden kräver inga extra resurser i klassrummet och används inom ramen för ordinarie undervisning.

 

Vad visar den svenska forskningen?

I den svenska studien deltog 43 lågstadieklasser i en randomiserad kontrollerad studie. Resultaten visar att klasser som använde Good Behavior Game hade bättre studiero och färre störande beteenden under lektionstid jämfört med kontrollgrupperna.

Effekterna var tydligast kopplade till undervisningssituationen i klassrummet. Forskarna såg däremot inga automatiska effekter på exempelvis raster eller andra delar av skoldagen, vilket understryker att metoden är ett verktyg för just undervisningsmiljön.

En viktig slutsats är att arbetssättet fungerade i vanlig skolvardag. Lärarna fick utbildning i metoden, men inga extra personalinsatser krävdes.

 

Varför kan detta fungera i klassrummet?

Ett återkommande resultat i både svensk och internationell forskning är att elever gynnas av tydlighet och förutsägbarhet. När ramarna är kända i förväg minskar behovet av spontana tillsägelser, vilket kan sänka stressnivån både för elever och lärare.

Att arbeta i lag och mot gemensamma mål kan också bidra till ett mer positivt klassrumsklimat. Elevernas uppmärksamhet riktas mot vad som fungerar, snarare än vad som stör. För många lärare kan detta innebära att mer energi kan läggas på undervisningens innehåll i stället för ordningsfrågor.

 

Ett exempel på förebyggande klassrumsarbete

Good Behavior Game är inte tänkt som en lösning på alla utmaningar kring studiero, men forskningen visar att strukturerade, universella arbetssätt kan göra skillnad. För lärare kan metoden fungera som ett konkret verktyg i arbetet med att skapa lugn och arbetsro, särskilt i klasser där många elever har svårt att hålla fokus samtidigt.

Studien bidrar med viktig kunskap om hur undervisningsnära metoder kan testas och utvärderas i svensk skola, och visar att arbete med studiero inte enbart behöver handla om individuella åtgärder, utan också om hur undervisningen organiseras för hela gruppen.

 

Källor

Forskning.se (2026-01-13). Metod för bättre studiero testas i klassrummen

Lunds universitet, Medicinska fakulteten. Bättre studiero i klassrummet – förebyggande metod testad i svenska skolor

Frontiers in Psychiatry (2023). Study protocol: Implementation and evaluation of the Good Behavior Game in Swedish schools