När skolan skapar stress – vad betyder forskningen för lärare?

 

Det handlar alltså inte om att elever blivit ”sämre på att hantera stress”, och det handlar inte heller om att lärare gör fel. I stället pekar forskningen på att systemnivåns krav, styrning och bedömningslogik skapar en skolmiljö där fler elever upplever höga prestationskrav.

 

Skolans struktur påverkar elevers mående

Forskaren Matthew Cashman har analyserat stora nationella och internationella elevdata och visar att ökningen av psykisk ohälsa i Sverige sammanfaller med en allt starkare betoning på:

• mätbarhet
• jämförelser
• betyg och tidig rangordning
• ansvarssystem där prestation blir central

Det är alltså systemet som skapat en miljö där pressen ökat – inte individen och inte läraren. Lärarkåren verkar mitt i dessa villkor och får ofta ta konsekvenserna av dem i vardagen.

 

Flickor drabbas hårdast av prestationskulturen

Cashmans studier visar att flickor oftare rapporterar:

• oro för att misslyckas
• höga förväntningar på sig själva
• stress kopplad till skolarbete

Detta betyder inte att undervisningen i sig orsakar skillnaderna, utan att normer, förväntningar och samhällssignaler påverkar hur olika grupper tolkar skolans krav.

För lärare kan det vara värdefullt att känna igen mönstret – inte för att ändra allt, utan för att förstå vilka elever som kan behöva tydligare struktur, trygghet eller vägledning.

 

Hur undervisningen organiseras påverkar stressnivåer

En av studierna i avhandlingen analyserade tre typer av undervisningspraktiker:

Elevcentrerad undervisning – balans och tydligt stöd

Den undervisning som visade lägst stressnivåer hos elever kännetecknas av:

• tydlig struktur
• möjlighet till dialog
• variation
• känsla av stöd från läraren

Detta handlar inte om en särskild metod, utan om balans mellan tydlighet och delaktighet.

 

Elevdominerad undervisning – frihet kräver stöd

Undervisning där eleverna har mycket eget ansvar och arbetar självständigt eller i grupp visade:

• hög skoltrivsel
• men också högre stress

Det betyder inte att arbetsformerna är ”dåliga” – utan att de kan behöva kompletteras med stöd, riktning och realistiska förväntningar.

 

Lärarcentrerad undervisning – lägre trivsel, högre stress

En mycket styrd och lärardominerad undervisning visade lägre skoltrivsel, vilket i sin tur kunde kopplas till ökad stress.

 

Vad kan lärare göra – utan att ta på sig mer ansvar?

Forskningen pekar inte mot att läraren ska ”lösa” stressproblematiken. I stället visar den att lärare redan spelar en viktig skyddande roll – genom tydlighet, relationer och rimliga förväntningar.

Här är tre forskningsbaserade perspektiv som kan stärka elevers välbefinnande utan att öka lärarens arbetsbörda:

1. Tydlighet är stressreducerande
   Elever mår bättre när de förstår målet, stegen och vad som är ”tillräckligt bra”.
2. Relationer fungerar som buffert
   När elever känner sig sedda och trygga minskar prestationsångest – oavsett arbetsform.
3. Struktur slår perfektion
   Små justeringar kan göra stor skillnad:

• tydliga arbetsfaser
• avgränsade uppgifter
• visuell överblick över veckan

Det handlar inte om mer arbete för läraren, utan om att använda det man redan gör – men medvetet.

 

Det är systemet som skapar villkoren – inte läraren

Cashmans forskning lyfter en viktig insikt:
Politiska beslut och styrning påverkar elevers mående i stor utsträckning.

För lärare betyder det att:

• stress hos elever inte är ett tecken på misslyckad undervisning
• individuella insatser inte räcker när problemet är strukturellt
• lärare behöver stöd av skolledning och tydlig styrning för att skapa hållbara lärmiljöer

Att förstå systemnivåns roll kan minska känslan av otillräcklighet och flytta fokus till vad som är realistiskt att påverka i klassrummet.

 

Sammanfattning för lärare

• Elevers ökade stress är inte ett lärarproblem, utan ett systemproblem.
• Undervisningens organisering kan dämpa eller förstärka stress – men lärare gör redan mycket rätt.
• Elevcentrerad, strukturerad och relationsnära undervisning verkar ge bäst balans.
• Flickor är särskilt sårbara för prestationskrav och kan behöva extra stöd i form av tydlighet och rimliga förväntningar.
• Lärare behöver stöttas av skolans organisation och av nationella beslut – inte bära frågan själva.

 

Källor

Cashman, M. (2025). Between performance and well-being: A multi-layered exploration of Swedish adolescents’ mental well-being in school. Umeå universitet.

Forskning.se (2025). När skolan gör barn sjuka av stress.

 

 

 

I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.