Språkutveckling i fokus för de yngsta barnen – nytt ULF-projekt i Järva visar vägen

 

Ett nära samarbete mellan forskare och förskola

Projektet har pågått mellan 2023 och 2024 inom ramen för ULF-satsningen (Utbildning, Lärande och Forskning). Två förskoleavdelningar i Järva, med sammanlagt omkring 30 barn i åldern 1–3 år, deltog tillsammans med forskare från Stockholms universitet.

Målet var att utveckla praktiska metoder som stärker barns svenska ordförråd, men också att ta vara på barnens hela språk – kroppsspråk, gester och hemspråk – som en del av lärandet.

”Vi ville förstå hur man kan stötta språk på ett sätt som passar de allra yngsta. Det handlar inte om att lära ord ur listor, utan om att skapa levande möten där språk får växa fram naturligt”, säger projektledaren Åsa Lenz Taguchi vid Stockholms universitet.

 

Mini-SEMLA – ett arbetssätt för de yngsta

Forskargruppen har utgått från ett tidigare arbetssätt som kallas SEMLA (socio-emotionellt och materiellt lärande), men anpassat det för små barn under tre år. Resultatet kallas Mini-SEMLA.

Barn och pedagoger har varje vecka besökt en särskild utbildningsplats, Björkbacken, där olika miljöer och material väckt nyfikenhet och samtal. Det kunde vara bilder, ljus, ljud, föremål och böcker som lockade till lek, dialog och utforskande.

Pedagogerna har sedan dokumenterat barnens språkanvändning och reflekterat tillsammans med forskare:

• Vilka ord använder barnen?
• Hur kan vi utmana dem med nya ord?
• Hur kan vi ta till vara på barns förstaspråk och kroppsspråk i leken?

 

Fyra undervisningsutmaningar i fokus

I projektet har man identifierat fyra centrala utmaningar som många förskolor kan känna igen:

1. Att möta varje barns språk där det är – utan att förenkla för mycket.
2. Att använda barns hela språk, även gester och hemspråk, för att bygga svenskan.
3. Att skapa stimulerande miljöer som bjuder in till språkutforskande.
4. Att få tid och struktur för reflektion och planering i arbetslagen.

Att arbeta med språkutveckling i vardagen handlar alltså inte om att lägga till något nytt – utan om att bli mer medveten om hur språket vävs in i lek, rutiner och relationer.

 

Vad forskarna såg

Projektet visar att även mycket små barn blir mer språkligt aktiva när vuxna ger utrymme för samtal och nyfikenhet.
När pedagogen till exempel stannar upp, beskriver vad som händer, upprepar ord och lägger till nya uttryck – då växer barnens ordförråd.

Ett viktigt resultat är också att transspråkande arbetssätt – där barn får använda sitt modersmål och kroppsspråk parallellt med svenskan – gynnar förståelsen och tryggheten i kommunikationen.

”Det viktiga är inte att barnet alltid säger rätt ord, utan att det känner sig delaktigt i samtalet. Då kommer orden av sig själva”, berättar en av de medverkande pedagogerna i rapporten.

 

Reflektioner för förskolans vardag

Förskolor som vill utveckla sitt språkutvecklande arbete kan inspireras av projektets arbetssätt:

• Skapa språkrika möten varje dag – i tamburen, vid matbordet, ute på gården.
• Utmana språket – lägg till ett nytt ord eller begrepp i samtalet, även med de yngsta.
• Låt barnens nyfikenhet styra – följ deras intresse, och bygg språk kring det.
• Arbeta kollegialt – reflektera tillsammans över språksituationer, dokumentera och dela.
• Våga tänka flerspråkigt – se barns alla språk som resurser, inte hinder.

 

”Det är i mötet det händer”

Projektet visar att forskningsbaserad utveckling i förskolan inte behöver vara något stort och svårt.
När pedagoger, forskare och ledning samarbetar och reflekterar kring vardagens möten, skapas ny kunskap som gör skillnad – redan för de yngsta barnen.

 

Källa:
Rapporten “De yngsta förskolebarnens språkutveckling och ordförråd”, ULF-projekt 2022–2024.
Stockholms universitet – Forskningsprojekt: Undervisningsutvecklande forskning om de yngsta förskolebarnens ordförråd och språkutveckling