Analys är en förutsättning för ett framgångsrikt arbete med extra anpassningar

Publicerat 10 december 2020

Enligt skollagen ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Begreppet ledning och stimulans inkluderar såväl elever som har svårt att målen och är i behov av LEDNING som de elever som lätt klarar målen och är i behov av STIMULANS. Som lärare kan det vara utmanande att skapa en tillgänglig undervisning om man har en grupp elever med flera olika behov. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om hur vi kan arbetar för att öka delaktigheten och därmed minska behovet av stöd på individnivå. Inlägget hittar du här: Ökad delaktighet minskar behovet av extra anpassningar

När ledning och stimulans inte är tillräckligt och eleven riskerar att inte nå målen “ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”. Extra anpassningar ska ges skyndsamt och pedagogisk utredning är inte ett krav. En pedagogisk utredning kan däremot komma fram till att stödbehovet ligger inom ramen för det som är extra anpassningar. Exempel på extra anpassningar är: Ett särskilt schema över skoldagen, ett undervisningsområde förklarat på annat sätt, extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter, digital teknik med anpassade programvaror, anpassade läromedel, någon extra utrustning, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser (Skolverket). Extra anpassningar har funnits i skollagen sedan 2014, innan fanns det endast särskilt stöd (vilket krävde en pedagogisk utredning). Som en konsekvens av lagändringen kan vi se att andelen elever med åtgärdsprogram dvs särskilt stöd i grundskolan har minskat från 14% (läsåret 2012/13) till 5,5% (läsåret 2019/20).

Stöd genom extra anpassningar har eleven rätt till och det ska ges om eleven har behov av det. Många skolor har tagit fram listor och dokument med extra anpassningar som man fyller i, vilket innebär en risk är att det blir godtyckligt och att anpassningarna inte får önska effekt. Om en extra anpassning ska ha effekt, behöver den formuleras utifrån ett behov. För att kunna göra en bra analys behöver vi skapa en systematik struktur för att uppmärksamma och identifiera behov, formulera stödåtgärder och följa upp och utvärdera stödåtgärder. På den skola där jag arbetar träffas vi regelbundet för klassavstämningar och klasskonferenser i syfte att följa våra elever. I dessa forum uppmärksammar vi elever som riskerar att inte nå målen, analyserar behov, formulerar stödåtgärder och utvärderar stödåtgärder. Genom att skapa forum där elevhälsan och lärare träffas, kan vi analysera utifrån olika perspektiv och vi får tillfälle att lära av varandra.

En missuppfattning, som jag i mitt arbete som specialpedagog ibland möter, är att extra anpassningar är detsamma som att göra allt enklare, att elever som har svårt att nå målen exempelvis endast ska göra E-uppgifter. Så tycker jag inte det behöver vara. Kanske är det inte själva uppgiften som innebär en svårighet, utan svårigheter uppkommer på grund av otydliga instruktioner, att kravbilden är vag eller att stödstrukturer saknas. Genom att utmana och genom goda stödstrukturer kan eleverna nå sin proximala utvecklingszon, vilket innebär att eleverna genom stöd och stöttning utmanas att klara allt svårare uppgifter. Viktigt är att utmana eleverna, men utan att lämna dem själva i sitt lärande. Bra verktyg för att utmana är tydliggörande pedagogik och det i kombination med goda stödstrukturer.

Stöd i form av extra anpassningar är ett bra komplement till särskilt stöd som mestadels sker inom den ordinarie undervisningen. Viktigt är att komma ihåg att det är ett stöd som ska utgå från behov och inget som vi slentrianmässigt väljer från en färdig lista eller mall. Nu närmar vi oss vårterminen 2021 och ny termin är ett tillfälle att följa upp eleverna och deras eventuella stöd.

Om Skribenten:

Diana Storvik

Jag är specialpedagog och arbetar på en gymnasieskola, men har också erfarenhet som specialpedagog på en 4-9-skola. Är i grunden gymnasielärare och har legitimation i samhällskunskap, religionskunskap och filosofi. Mitt mål som specialpedagog och lärare är att skapa en tillgänglig utbildning där alla elever känner delaktighet. Jag är aktiv i sociala medier när det gäller pedagogik.

Utöver på Gratis i skolan kan du följa mig här:
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Facebook: https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet 
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.