Självständiga elever genom goda stödstrukturer

Publicerat 17 september 2020

Sedan några veckor är skolan åter igång och vi går en ny höst till mötes. Efter en mycket speciell vår, då gymnasieskolorna bedrivit fjärr- och distansstudier, är alla tillbaka i skolan. Ny termin innebär också nya elever och att elever går från en skolform till en annan. Att börja ny skolform är något stort, men det är också en utmaning, eftersom eleverna behöver anpassa sig till nya krav och förväntningar.

När vi tar emot nya elever behöver vi lära dem hur det fungerar och vara tydliga i förväntningarna. Kanske ska eleverna för första gången röra sig mellan olika salar utifrån ett schema. Kanske handlar det om elever som ska lära sig ett nytt främmande språk för första gången. Kanske har eleverna precis börjat på gymnasiet och nu får kursbetyg istället för ämnesbetyg, vilket innebär att de får sitt första slutbetyg redan efter en terminen. Tydlighet är otroligt viktigt och då är tydliggörande pedagogik ett användbart redskap. Centrala frågor inom tydliggörande pedagogik är: Vad ska jag göra? Varför ska jag göra det? Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Vad händer sedan? Tydliggörande pedagogik är bra för alla elever, i alla åldrar, men kan också vara helt nödvändigt för huruvida en del elever ska lyckas nå målen i skolan. Vill du läsa mer om tydliggörande pedagogik kan du göra det i följande inlägg: Ökad delaktighet genom tydliggörande pedagogik

Ju längre upp i skolsystemet eleverna kommer desto fler strategier och metoder behöver de behärska. Vi behöver undervisa strategier, vi behöver prata strategier och vi behöver efterfråga strategier. Det behöver vara en del av undervisningen och inte enstaka punktinsatser. Om strategier ska bli en del i undervisningen behöver det finnas med som en naturlig del redan i planeringen. Vill jag att mina elever ska lära sig strategier som de kan använda när tex ska analysera likheter och skillnader skulle vi kunna använda ett venn-diagram som ett verktyg. Ett venn-diagram består av två överlappande cirklar. I mitten, där cirklarna överlappar, skrivs de likheter som finns och på de yttre delarna de skillnader, olikheter som vi ser.

Som lärare kan jag exempelvis visa eleverna hur de kan använda ett venn-diagram genom att modellera. Viktigt är också att låta eleverna själva pröva och efter reflektera kring hur och vad de lärt sig. Om eleverna får använda venn-diagram i olika sammanhang och i olika situationer, så blir det ett verktyg som de i framtiden kan plocka fram om de får en uppgift att göra en jämförande analys.

På den gymnasieskola som jag arbetar har vi i alla klassrum tillgängliga mallar som eleverna kan använda sig av. Det handlar om ett antal mallar som stöd för att planera, strukturera och analysera. Mallarna som är upphängda är av ett mer generellt slag och går att använda i alla ämnen. Vår strategi är att använda dessa mallar mycket i undervisningen med målet är att eleverna själva ska se värdet i att arbeta med mallarna och vid behov välja en mall som en del av sin strategi för exempel arbetet med en uppgift. Vill du läsa mer om detta kan du gör det i följande inlägg: Tillgängliga mallar i alla klassrum

När vi undervisar strategier bygger vi goda stödstrukturer kring eleverna, de fyller sina verktygslådor med verktyg och blir därmed allt mer självständiga. När eleverna börjar få en välfylld verktygslåda kan vi sakta börja montera ner stödstrukturen - likt en byggnadsställning kring vid uppbyggnaden av ett hus. Allt eftersom huset börjar ta form monteras ställningen ner. Genom att lära elever strategier gör vi dem självständiga och väl förberedda inför fortsatta studier i nästa skolform.

Om Skribenten:

Diana Storvik

Jag är specialpedagog och arbetar på en gymnasieskola, men har också erfarenhet som specialpedagog på en 4-9-skola. Är i grunden gymnasielärare och har legitimation i samhällskunskap, religionskunskap och filosofi. Mitt mål som specialpedagog och lärare är att skapa en tillgänglig utbildning där alla elever känner delaktighet. Jag är aktiv i sociala medier när det gäller pedagogik.

Utöver på Gratis i skolan kan du följa mig här:
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Facebook: https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet 
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.