Ökad delaktighet genom tydliggörande pedagogik

Publicerat 13 mars 2020

Att arbeta med tydliggörande pedagogik är en framgångsfaktor i såväl grundskolan som i gymnasieskolan. Tydliggörande pedagogik är ett viktigt inslag i arbetet med ledning och stimulans och gynnar alla elever såväl de elever som är i behov av LEDNING som de som är i behov av STIMULANS. För en del elever kan tydliggörande pedagogik vara en förutsättning för huruvida de ska nå måluppfyllelse och för andra elever som siktar mot de högsta betygen kan tydliggörande pedagogik bidra till minskad stress. Att arbeta för en tydlig, tillgänglig och förutsägbar undervisning är för mig ett viktigt mål.

Utgångspunkten för tydliggörande pedagogik är att svara på följande frågor: Vad ska jag göra? Varför ska jag göra det?Var ska jag vara? Vem ska jag vara med? När ska jag göra det? Hur ska jag göra det? Hur länge ska jag göra det? Vad händer sedan? Dessa frågor är viktiga att ha med sig när vi planerar lektioner och formulerar instruktioner till uppgifter.

En viktig utgångspunkt i tydliggörande pedagogik är att det finns en tydlig start och ett tydligt avslut på varje lektion. Det behöver finnas en agenda och agendan behöver vara synlig för eleverna, exempelvis på tavlan. En tydlig agenda bör innehålla följande:

- Tillbakablick från förra lektionen: Vad gjorde vi förra gången?
- Syftet med dagens lektion: Varför gör vi detta?
- Lektionens olika moment (gärna med tidsangivelse för hur lång tid respektive moment bör ta).

Allt eftersom de olika momenten avklaras bockar vi av och stryker dessa från agendan och därmed fungerar agendan som en checklista. Att arbeta med checklista är ett bra verktyg för att skapa en tydlig struktur och checklista kan användas i många olika sammanhang såsom t ex vid ett längre arbetsområde eller som ett stöd vid arbetsuppgifter.

Inom tydliggörande pedagogik är det också viktigt att visualisera t ex analysen och begrepp. Som lärare och specialpedagog har jag arbetat mycket med olika analysmallar som en stödstruktur för att göra analysen visuell. Syftet med analysmallar är att hjälpa elever som har svårt att se med tanken, att istället ska se med ögat. Exempel på en analysmall som visualisera är Venndiagram. Ett Venndiagram består av två överlappande cirklar och kan användas när eleverna ska göra en jämförelse mellan t ex två filmer, två epoker, två ideologier, två religioner osv. I mitten, där cirklarna överlappar, skrivs de likheter som finns och på de yttre delarna de skillnader, olikheter som vi ser.

Ett venndiagram - en stödstruktur som visualiserar

En annan mall som med fördel kan användas för att visualisera begrepp och öka begreppsförståelse är Frayer-diagram som har utvecklats av Dorothy Frayer.

Mallen består av fyra lika stora rutor och med en mindre ruta centrerad i mitten. I rutan i mitten skrivs begreppet som eleverna ska arbeta med. Därefter fyller vi i de stora rutorna. Vad kännetecknar begreppet? Kan vi ge några exempel på begreppet? Kan vi ge några icke-exempel eller motsatsord? Och hur skulle vi definiera begreppet? Nedan ser du ett exempel på hur vi skulle kunna använda mallen om vi arbetar med begreppet Konservatism:

Exempel på hur Frayer-diagram kan användas

I rutan för kännetecken skriver eleverna en beskrivning av begreppet konservatism (t ex att det är en ideologi, att det handlar om idéer om hur ett samhälle ska styras osv). Under rubriken exempel skriver eleverna exempel på begreppet tillämpas (t ex konservatism är en politisk idé, som är högersinnad, exempel på konservativa politiska partier osv). Under icke-exempel skrivs motsatsord och vad konservatism inte är (t ex att konservatism inte är en vetenskap, inte är vänsterinriktad osv). Slutligen, i rutan definition skriver eleverna vad begreppet innebär, en definition av begreppet konservatism.

Checklistor och analysmallar är något som är bra för alla elever, men som kan vara helt avgörande för huruvida en del elever ska ha möjlighet att nå måluppfyllelse. I detta inlägget har jag visat på grunderna inom tydliggörande pedagogik och på två olika mallar som visualiserar. Är du intresserad av att läsa mer om analysmallar så har jag skrivit flera inlägg om detta på bloggen https://specialpedagogpagymnasiet.blog/. I följande inlägg kan du läsa om Analysmallar - Stödstrukturer som visualiserar: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/2019/12/02/analysmallar-stodstrukturer-som-visualiserar/

Om Skribenten:

Diana Storvik

Jag är specialpedagog och arbetar på en gymnasieskola, men har också erfarenhet som specialpedagog på en 4-9-skola. Är i grunden gymnasielärare och har legitimation i samhällskunskap, religionskunskap och filosofi. Mitt mål som specialpedagog och lärare är att skapa en tillgänglig utbildning där alla elever känner delaktighet. Jag är aktiv i sociala medier när det gäller pedagogik.

Utöver på Gratis i skolan kan du följa mig här:
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Facebook: https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.