En generation som hoppas – trots kriser och ohälsa

 

Psykisk ohälsa ökar, men också framtidstro

Aldrig tidigare har så många unga sökt professionell hjälp för psykiska besvär. Hela 72 procent uppger att de någon gång vänt sig till vården, skolkurator, psykolog eller ungdomsmottagning. Samtidigt upplever fler än tidigare inre harmoni och framtidstro.

Rapporten beskriver ett skifte i hur unga ser på styrka, från att ”klara allt själv” till att våga känna, våga söka hjälp och våga hoppas.

”Kanske är det inte en paradox, utan snarare ett nytt förhållningssätt: där styrka handlar om att våga känna, våga söka hjälp – och våga hoppas.” (Ungdomsfokus 2025)

Rapporten sätter ord på något som många i elevhälsan redan vet: dagens unga vill prata, inte gömma sig. Det är i sig en styrka. När skolan erbjuder tillgängliga vuxna och trygga samtalsrum möter vi elever som vill förstå sig själva, inte för att de är svaga, utan för att de är nyfikna på sitt mående.

 

Från idealism till trygghet

När forskarna följt ungdomar sedan 2015 framträder en tydlig rörelse: från klimat och jämställdhet till sjukvård, skola och ekonomisk trygghet som viktigaste samhällsfrågor. Krisår, pandemi och oro i omvärlden har gjort trygghet till den nya kompassen. Den förändringen märks också i arbetslivssynen: unga väljer balans, stabilitet och arbetsmiljö före status och prestation.

För skolan kan detta ses i elevernas förväntningar, många vill ha förutsägbarhet och begriplighet, hellre än press och ständig förändring. Det handlar inte om bristande drivkraft, utan om ett mer hållbart sätt att förhålla sig till framtiden.

 

HBTQI+ - unga visar både utsatthet och kraft

En särskilt viktig del av rapporten gäller unga som identifierar sig som HBTQI+. Hela 89 procent i den gruppen har sökt professionell hjälp för psykisk ohälsa, jämfört med 67 procent bland andra unga. Samtidigt visar de större samhällsengagemang och framtidstro.

För elevhälsan understryker det behovet av inkluderande miljöer och riktade stödinsatser, men också att delaktighet och engagemang kan vara en skyddsfaktor i sig.

 

Ledarskap som lyssnar

Nio av tio unga menar att de kräver ett annorlunda ledarskap än tidigare generationer, med empati, tydlighet, inflytande och förståelse för psykisk ohälsa.
Det gäller inte bara arbetslivet utan också i skolan. Elever efterfrågar vuxna som är tydliga men lyhörda, som ger feedback och visar respekt.

För elevhälsan och skolledare innebär det att relationellt ledarskap inte längre är en mjuk värdegrundsfråga, det är en kompetens som påverkar både mående och motivation.

 

Unga vill göra skillnad, men inte gå sönder på vägen

Rapporten avslutas med en formulering som fångar kärnan i den unga generationens syn på livet:

”De vill att arbetet ska betyda något för andra, men också för dem själva. De strävar efter att göra skillnad, utan att gå sönder på vägen.”

För skolan och elevhälsan innebär det en tydlig riktning: ungas framtidstro byggs i vardagen, genom delaktighet, återhämtning, respekt och mening.

Källa: Ungdomsfokus 2025 – Rasmussen Analys & Konungens stiftelse Ungt ledarskap
Läs hela rapporten här

 

Unga söker trygghet – och vill bli lyssnade på

Rapporten visar att dagens unga vågar känna, vågar söka hjälp – och vågar hoppas.

• 72 % av unga har någon gång sökt professionell hjälp för sitt mående.
• Fler än tidigare upplever inre harmoni och framtidstro.
• Trygghet, balans och relationer värderas högre än status och prestation.

För skolan och elevhälsan är budskapet tydligt: unga vill prata – inte gömma sig. De söker vuxna som lyssnar, visar respekt och skapar mening i vardagen.

 

 

 

I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.