Ökad delaktighet minskar behovet av extra anpassningar

Publicerat 8 maj 2020

Att arbeta med stöd i form av extra anpassningar är en utmaning, speciellt i de högre årskurserna där klasserna generellt är stora och där lärarna ofta har flera olika klasser, vilket innebär att de möter ett stort antal elever varje vecka. Som specialpedagog arbetar jag med att vägleda lärarna i hur de kan arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet. Genom att utgå från, att det som kan vara avgörande för om en elev ska nå målen även är till stor hjälp för alla elever, lägger vi en god grund för undervisningen. I mitt förra inlägg lyfte jag tydliggörande pedagogik som ett exempel på hur vi kan öka delaktigheten.Tydliggörande pedagogik är bra för alla elever, men helt avgörande för en del elever. Inlägget hittar du HÄR.

Stöd i form av extra anpassningar är en stödåtgärd och syftar till att göra undervisningen mer tillgänglig och sker inom den ordinarie undervisningen. Om en elev riskerar att inte nå målen “ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”. Extra anpassningar ska ges skyndsamt och behöver en elev extra anpassningar i ett ämne, ämnesområde eller kurs ska skolan ta ett helhetsgrepp på elevens lärande när man planerar stödet. Exempel på extra anpassningar är: Ett särskilt schema över skoldagen, ett undervisningsområde förklarat på annat sätt, extra tydliga instruktioner, stöd att sätta igång arbetet, hjälp att förstå texter, digital teknik med anpassade programvaror, anpassade läromedel, någon extra utrustning, extra färdighetsträning och enstaka specialpedagogiska insatser (Skolverket).

I en klass finns det en rad olika behov, om vi analyserar vilka behov eleverna i gruppen har, får vi en bild av vad gruppen behöver. Här kan vi lägga en grund, en gemensam bas för undervisningen. Låt mig ta ett exempel, i en undervisningsgruppen har vi en eller flera elever som är i behov av tydliga instruktioner, kanske i form av en checklista riktad direkt till eleven. Tydliga instruktioner i form av en checklista är något som vi med fördel kan ge till alla elever och något som alla elever kommer att ha glädje av – det kan därmed blir en del av vår gemensamma bas. Det vi sedan behöver göra är prata individuellt med de elever som har detta som en extra anpassning för att säkerställa att de förstått instruktionen.

Ett annat exempel på extra anpassning är stöd är i form av olika stödstrukturer tex planeringsmallar, anteckningsmallar eller analysmallar. En elev som har svårt att planera och att organisera, behöver stöttning i planeringsarbetet tex med hjälp av en planeringsmall. En elev som behöver stöd i sorteringsarbetet, kan vara hjälpt av en anteckningsmall. För en elev som har svårt att tolka information och se samband kan en analysmall vara till hjälp. Stödstrukturer i form av mallar kan med fördel vara tillgängliga för alla elever. På min skola har vi ett urval av mallar upphängda i plastfickor i alla klassrum. Vill du läsa mer om det arbetet så kan du göra det här: Nytt läsår, nya möjligheter – Tillgängliga mallar i alla klassrum. Om vi ska använda mallar som en extra anpassning tycker jag att det är viktigt att konkretisera vilken/ vilka mallar som ska användas och att vi sedan är konsekventa i arbetet. Viktigt är också att eleven är delaktig i valet av stödstruktur.

Jag kommer nedan att visa ett exempel på stödstruktur i form av en planeringsmall och en anteckningsmall.

Här är ett exempel på en planeringsmall för en längre uppgift:

Med hjälp av mallen kan vi konkretisera vad som ska göras, vilka moment det handlar om samt planera hur lång tid respektive moment bör ta.

Här är ett exempel på en anteckningsmall enligt Cornellsystemet:

Cornellsystemet innebär en systematisering av sina anteckningar. Under rubriken nyckelord skrivs viktiga begrepp, namn, årtal etc. och under rubriken anteckningar skrivs det viktiga från genomgången, artikeln eller boken. Längst ner på sidan finns utrymme för att skriva en kort sammanfattning.

Så genom att arbeta för ökad delaktighet och tillgänglighet lägger vi en god grund för undervisning och då kommer även behovet av extra anpassningar att minska. Har vi färre elever som är i behov av extra anpassningar blir det lättare att få till kvalitativa anpassningar som ger god resultat.

/Diana Storvik

Om Skribenten:

Diana Storvik

Jag är specialpedagog och arbetar på en gymnasieskola, men har också erfarenhet som specialpedagog på en 4-9-skola. Är i grunden gymnasielärare och har legitimation i samhällskunskap, religionskunskap och filosofi. Mitt mål som specialpedagog och lärare är att skapa en tillgänglig utbildning där alla elever känner delaktighet. Jag är aktiv i sociala medier när det gäller pedagogik.

Utöver på Gratis i skolan kan du följa mig här:
Blogg: https://specialpedagogpagymnasiet.blog/
Facebook: https://www.facebook.com/Specialpedagogpagymnasiet/
Instagram: specialpedagog_pa_gymnasiet 
Tips: Jag har startat en facebookgrupp som heter Specialpedagog på gymnasiet. Gruppen vänder sig till specialpedagoger och lärare som är verksamma på gymnasiet, vuxenutbildningen och grundskolans senare år.