Frågor om ADHD och sociala medier dyker ofta upp i skolans vardag. Samtidigt är det ett område som väcker starka känslor och där det finns många förenklade påståenden. Den här artikeln sammanfattar vad forskningen faktiskt säger om hur ADHD och digitala miljöer kan hänga samman, utan att peka ut orsaker eller ge råd om hur elever bör använda sociala medier.
20 FEB 2026
ADHD och sociala medier – vad forskningen säger
Utgångspunkten är att ADHD redan är en del av skolans verklighet och att digitala miljöer är en självklar del av barns och ungas liv. Forskningen försöker därför förstå hur dessa två områden samspelar, snarare än om det ena orsakar det andra.
Digitala miljöer och uppmärksamhet
Sociala medier och digitala plattformar är ofta uppbyggda kring snabba intryck, korta klipp, aviseringar och ständig tillgänglighet. Forskning visar att sådana miljöer ställer höga krav på uppmärksamhet och förmåga att växla fokus.
Studier som sammanfattas i en aktuell analys i Nature pekar på att elever med ADHD, som redan kan ha svårigheter med att reglera uppmärksamhet och tempo, i vissa situationer kan påverkas mer av dessa miljöer än andra elever. Det handlar inte om att sociala medier skapar ADHD, utan om att vissa drag i digitala miljöer kan förstärka redan befintliga svårigheter.
Tempo, avbrott och skolvardag
I skolans vardag krävs ofta att elever kan hålla fokus över tid, vänta på sin tur och hantera övergångar mellan olika aktiviteter. Forskning visar att täta avbrott och snabba belöningar, som är vanliga i digitala miljöer, kan göra detta mer krävande för elever med ADHD.
Det är samtidigt viktigt att understryka att detta inte gäller alla elever med ADHD och att påverkan varierar stort. Forskningen beskriver samband på gruppnivå och kan inte användas för att dra slutsatser om enskilda elevers beteende eller förutsättningar.
Variation och kontext
ADHD är ett heterogent tillstånd. Elever med ADHD skiljer sig åt när det gäller behov, styrkor och utmaningar. Forskningen visar också att faktorer som ålder, kön, stressnivå och skolmiljö spelar stor roll för hur svårigheter tar sig uttryck.
Svenska forskare, bland annat vid Karolinska Institutet, betonar att ökningen av ADHD-diagnoser framför allt beror på ökad kunskap, förändrade rutiner och bättre tillgång till utredning. Digitalisering och sociala medier ses snarare som en del av den samtid där skolan verkar, än som en förklaringsmodell i sig.
Vad betyder detta för lärare?
För lärare kan forskningen fungera som ett sätt att förstå varför vissa elever kan uppleva skolans krav som mer belastande i en digital samtid. Den ger ett språk för att prata om koncentration, tempo och arbetsro utan att förenkla eller skuldbelägga.
Kunskapen kan också bidra till en ökad förståelse för varför samma undervisningssituation kan fungera olika för olika elever, och varför behovet av struktur och tydlighet kan variera.
Sammanfattning
Forskningen visar inga belägg för att sociala medier orsakar ADHD. Däremot finns det stöd för att digitala miljöer kan samspela med ADHD-relaterade svårigheter, särskilt när det gäller uppmärksamhet, tempo och självreglering.
För skolan handlar detta främst om förståelse och sammanhang, inte om enkla lösningar. Sambanden är komplexa och varierar mellan individer, och behöver alltid tolkas med försiktighet.
Nature – analys om ADHD och sociala medier (2026)
Karolinska Institutet – Åtta skäl till att ADHD-diagnoserna ökar (2024)
I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.