Att använda data i undervisningen har potentialen att avsevärt förbättra skolans kvalitet och skapa en mer individanpassad utbildning. Genom att analysera data om elevers prestationer, frånvaro och lärandemiljö kan skolor vidta effektiva åtgärder för att stötta elever i behov. Men trots att forskning om datadrivna metoder i skolan har pågått i decennier, finns det fortfarande hinder som gör det svårt för skolor att fullt ut utnyttja potentialen i datan.
13 MAJ 2025
Data kan stärka skolan – men kunskapsbrist bromsar
Robert Hegestedt, doktorand vid Institutionen för data- och systemvetenskap på Stockholms universitet, har tillsammans med skolor genomfört ett treårigt program för att undersöka hur datadrivna metoder kan implementeras i skolor. Hans forskning visar både möjligheter och utmaningar i skolornas arbete med data.
Frånvaro, prestation och mental hälsa
I programmet deltog över 100 personer, inklusive rektorer, lärare och administrativ personal från 17 skolor. Skolorna fick i uppdrag att arbeta med områden där data kunde göra skillnad, som matematik, svenska, samt frågor om inkludering, bedömning och planering, och mental hälsa.
Genom att samla in och analysera data om elevernas prestationer och frånvaro kunde skolorna lättare identifiera elever som riskerar att bli hemmasittare, ge extra stöd där det behövs och repetera svåra moment för att säkerställa att alla elever får rätt hjälp.
Datalitteracitet – en nyckel till framgång i undervisningen
En av de största utmaningarna för skolor som vill arbeta med data är bristen på datalitteracitet, vilket innebär lärarnas och rektorernas förmåga att välja relevanta problem, skapa frågeställningar och analysera samt agera på data på ett systematiskt sätt. Enligt Hegestedt saknar många skolor denna kompetens, vilket gör det svårt att formulera och lösa de frågor som behövs för att arbeta effektivt med datadrivna metoder.
En annan utmaning är de befintliga digitala systemen. Även om skolorna har tillgång till mycket data, är systemen ofta inte kompatibla med varandra, eller så går det bara att få ut data på en övergripande nivå, vilket inte ger tillräckliga insikter för att vidta effektiva åtgärder.
Elevernas engagemang – en positiv effekt på datadrivna metoder
Trots dessa utmaningar visar Hegestedts forskning att när skolor involverar eleverna i arbetet med data, leder det till bättre resultat. Elever som känner att skolan verkligen bryr sig om deras välmående blir mer engagerade, vilket leder till förbättrad datakvalitet. Genom att skapa en öppen dialog om hur data används, känner eleverna sig mer delaktiga i processen, vilket stärker skolans datadrivna arbete.
När skolor dessutom gör organisatoriska förändringar, som att förbättra hur mentorstiden planeras eller fokusera mer på elevhälsa, blir resultaten ännu mer positiva.
Datadrivna metoder som en del av skolans vardag
För att datadrivna metoder ska kunna implementeras framgångsrikt i skolorna krävs det att de blir en naturlig del av den dagliga verksamheten. Robert Hegestedt betonar att skolor måste investera i att bygga upp kapaciteten för att använda digitala verktyg, utbilda personalen i datalitteracitet och arbeta systematiskt för att nå långsiktiga resultat.
– För att arbeta datadrivet på ett effektivt sätt måste skolor vara beredda på att göra större förändringar. Det handlar inte bara om att använda digitala verktyg, utan om att förändra organisationskulturen och skapa ett gemensamt arbetssätt för att utnyttja datans fulla potential, säger Robert Hegestedt.