Ny modell visar hur läraren skapar inkludering i klassrummet

 

“Om en lärare är en människa, då kan jag också vara en människa”

När forskaren Lotta Björkman vid Södertörns högskola intervjuade över 600 gymnasieelever om vad som skapar känslan av delaktighet i skolan, återkom ett budskap gång på gång: läraren gör skillnaden.

– Framför allt handlar det om lärarens sätt att vara människa i sin yrkesroll, hur de använder sin människohet. Det handlar om att visa sin personlighet med ett undervisningssyfte – inte att bli privat. Eleverna lyfter fram värme, humor, kroppsspråk och förmågan att ta kritik som viktiga egenskaper, säger Lotta Björkman.

 

Inkludering bortom metoder

I sin avhandling Inkluderande didaktiska dimensioner visar Björkman att inkludering handlar om mer än undervisningens innehåll och metodval. Trygghet, gemenskap och motivation hänger nära samman – och påverkar varandra i klassrummet.

– Inkludering handlar inte bara om trygghet, utan om att skapa förutsättningar för motivation. När undervisningen känns trygg vågar elever vara sig själva. Som en elev sa: “Om en lärare är en människa, då kan jag också vara en människa.”

Den inkluderande undervisningen, menar Björkman, uppstår när läraren ser relationen till eleverna som en del av själva undervisningen – inte något som sker vid sidan av.

 

Tre dimensioner av inkluderande undervisning

I forskningen identifieras tre didaktiska dimensioner som tillsammans formar modellen Sammanvävd inkluderande undervisning (SIU):

• Didaktisk persona – lärarens sätt att vara och använda sin mänsklighet som verktyg i undervisningen.
• Didaktisk allians – en undervisningsrelation mellan lärare och elev, som bygger på ömsesidig tillit och förståelse för skolans gemensamma uppdrag.
• Didaktisk aktion – lärarens konkreta val och handlingar i klassrummet, kopplade till undervisningens mål och innehåll.

– Det här är inte en relationsövning vid sidan av ämnet, utan en didaktisk fråga. Att till exempel lära sig en elevs namn är ett undervisningsval, inte en social gest. Det är ett sätt att skapa tillgänglighet och delaktighet, säger Lotta Björkman.

 

En modell för reflektion och utveckling

SIU-modellen visar att inkludering inte är ett tillägg till undervisningen – den är själva kärnan. Björkman beskriver det som ett yrkeshantverk som går att träna: medvetna, syftesdrivna val i vardagen.

Modellen kan användas som reflektionsstöd i lärarlag, i VFU-kurser och inom lärarutbildning. En handbok planeras för att göra arbetssättet mer konkret för skolor som vill utveckla sitt inkluderande arbete.

– Det handlar om att väva samman undervisningens olika dimensioner till en helhet där varje elev känner sig sedd, delaktig och viktig, säger Björkman.

 

Om forskningen

Avhandlingen Inkluderande didaktiska dimensioner är framtagen vid Södertörns högskola, där Lotta Björkman disputerar inom didaktik. Högskolan utbildar omkring 14 000 studenter och bedriver forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap, med särskild profil inom interkulturell lärarutbildning.

 

Källan hittar du här

 

 

I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.