Vem påverkar elevernas flöden?

 

Ett klipp om ett krig. En influencer som pratar om en politisk fråga. Ett dramatiskt påstående om klimatet. Ett klipp från en politiker. Ett meme som driver med ett politiskt parti.

För barn och unga kan allt detta dyka upp mellan humor, musik, sport, sminktips och kompisarnas innehåll.

Det gör dagens digitala källkritik mer komplicerad än frågan om vilka webbplatser man kan lita på.

 

Algoritmen lär sig vad du stannar vid

Flödet på TikTok och andra sociala medier är inte slumpmässigt. Vad användaren tittar på, gillar och interagerar med är sådant som kan påverka vilket innehåll som rekommenderas framöver.

En studie publicerad i september 2026 har undersökt hur felaktig information förekommer i TikToks sök- och rekommendationssystem. Forskarna genomförde experiment för att undersöka vilken roll algoritmiska rekommendationer spelar för exponeringen för felaktig information.

Det betyder inte att alla som använder TikTok automatiskt hamnar i en bubbla av desinformation. Men forskningen ger anledning att uppmärksamma samspelet mellan användarnas beteende, plattformens rekommendationer och den information som till slut hamnar i flödet.

 

När politik kommer från en influencer

Det blir särskilt intressant när det handlar om samhällsfrågor och politik.

Politisk information behöver inte längre komma från en partiledardebatt, en tidningsartikel eller ett politiskt partis webbplats. Den kan lika gärna dyka upp mitt i det vanliga flödet.

Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet: Valspecial 2026 visar exempelvis att 37 procent av förstagångsväljarna följer politiker, influencers eller enskilda experter som talar om politik och samhällsfrågor.

De flesta elever i grundskolan får förstås inte rösta än. Men de möter samhällsfrågor, politiska åsikter och försök till påverkan långt innan de får lägga sin första röst.

På sociala medier kan dessutom gränserna bli mindre tydliga. En samhällsfråga kan först presenteras av en journalist, sedan kommenteras av en influencer och därefter dyka upp som ett humoristiskt eller starkt vinklat klipp.

Forskning publicerad i Nature 2026 visar också att olika användarprofiler kan få olika exponering för politiskt innehåll i TikToks rekommendationer. Det personliga flödet är med andra ord inte en neutral sammanställning av vad som händer i världen.

Därför räcker det inte alltid att fråga:

Är detta sant eller falskt?

Lika intressanta frågor är:

Vem säger detta? Varför? Och varför får just jag se det?

 

Skolverket: stora krav på ungas källmedvetenhet

Behovet av den här typen av kunskap syns också i svenska undersökningar.

I Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026 konstaterar myndigheten att unga möter stora informationsflöden på internet och i sociala medier, med risk för både desinformation och manipulation.

Fyra av tio elever i årskurs 8 presterade 2023 under den grundläggande nivån när det gäller självständig datoranvändning och källmedvetenhet. Drygt var tionde elev i samma årskurs uppgav att de i liten utsträckning eller inte alls hade fått lära sig att avgöra hur tillförlitlig information på internet är.

Skolinspektionen har samtidigt granskat undervisningen om källkritik på 30 gymnasieskolor. På 25 av dem såg myndigheten behov av att utveckla arbetet. Vid mer än var tredje skola omfattade undervisningen sällan bilder och rörliga bilder.

Just film och bild är centrala i de flöden där många unga befinner sig.

 

Från källkritik till algoritmkritik

Skolverket har tagit fram kompetensutveckning för skolpersonal om kritisk användning av nätet. Där är ett av områdena just sökkritik och algoritmers betydelse.

Det kan ses som en utveckling av den klassiska källkritiken.

När elever får information genom ett personligt flöde behöver de både kunna granska själva innehållet och förstå miljön där innehållet presenteras.

Vem är avsändaren? Är det en journalist, politiker, organisation, influencer eller någon jag inte kan identifiera? Är det fakta, en åsikt eller ett försök att övertyga? Vilka källor finns? Vad har utelämnats? Kan bilden eller filmen vara manipulerad eller AI-genererad?

Och dessutom:

Varför tror jag att algoritmen visar just detta för mig?

 

Ta in elevernas digitala vardag i undervisningen

Ett sätt att arbeta med frågan är att utgå från sådant elever faktiskt kan möta.

Välj exempelvis en aktuell samhällsfråga och jämför hur den presenteras i tre olika typer av innehåll: ett nyhetsinslag, ett inlägg eller klipp från en influencer och ett klipp från en politisk aktör.

Låt eleverna undersöka:

Vem står bakom innehållet?

Vad vill avsändaren att jag ska tänka, känna eller göra?

Vad är fakta och vad är åsikter?

Vilka källor används – och vilka saknas?

Används musik, bilder, klippning eller starka känslor för att förstärka budskapet?

Vad skulle jag söka efter för att kontrollera påståendet?

Varför skulle den här typen av innehåll kunna rekommenderas till mig?

Poängen behöver inte vara att läraren sitter inne med facit från början. Att tillsammans undersöka avsändare, påståenden och andra källor kan i sig bli en del av undervisningen.

För elevernas informationsvärld består inte längre bara av sådant de själva söker efter.

Den består också av sådant som söker upp dem.

 

Källor
Skolverket, Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet 2026, 2026

Skolverket, Kritisk användning av nätet, senast uppdaterad 25 augusti 2025

Skolinspektionen, Undervisning i källkritiskt förhållningssätt, publicerad 25 april 2024

Internetstiftelsen, Svenskarna och internet: Valspecial 2026, 2026

Nature, studie om politiskt innehåll och TikToks rekommendationssystem, publicerad 2026

Gunasekara, S. m.fl., studie om misinformation och TikToks rekommendationer, International Journal of Human-Computer Studies, publicerad online 3 september 2026

 

 

 

I produktionen av denna artikel har vi använt AI som hjälp och vår redaktör har granskat och redigerat texten.